Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur lärare använder sig av individualisering och IUP. Undersökningen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer där fyra olika pedagoger från tre olika kommuner fick komma till tals och skildra sin syn på individualisering och IUP utifrån sin verklighet i skolan. Resultatet visar att metoderna för individualisering är många men att de huvudsakligen domineras av nivågruppering..

Studiens syfte är att undersöka sex förskollärares upplevelser och erfarenheter kring arbetet med individualisering i stora barngrupper. Frågeställningarna är följande:Hur organiserar förskollärarna verksamheten för att individualisera arbetet i stora barngrupper?Vilka hinder och möjligheter ser förskollärarna med individualisering i stora barngrupper?Studien vilar på en kvalitativ forskningsansats och innefattar sex intervjuer med förskollärare som arbetar i stora barngrupper, med barn i åldrarna tre till fem. Livsvärldsfenomenologin används som inspiration i studien.De faktorer som enligt respondenterna främjar möjligheten för att arbeta med individualisering är flera. Planering, struktur, organisation och regelbundna diskussioner inom arbetslaget är en faktor.

Den föreliggande studien syftar till att undersöka hur lärare i de tidiga skolåren förhåller sig till individualisering i matematikundervisning. Utifrån detta syfte formulerades frågeställningar angående hur lärarna uppfattar vad individualiserad undervisningen innebär och hur man uppnår individualisering inom ämnet matematik samt vilka faktorer som påverkar individualiseringen. Vår studie baseras på intervjuer av lärare i de tidiga skolåren. Materialet analyserades utifrån antagna teoretiska utgångspunkter, ramfaktorteorin och det sociokulturella perspektivet. Resultatet indikerar på att individualisering är ett mångskiftande begrepp som kan definieras på olika sätt, och har generaliserats till att gälla mötet med elevers olika kunskapsnivå och inlärningssätt i undervisningen.

Syftet med denna studie var att få svar på hur lärare i mellanstadiet arbetar med individualisering. Vi ville även ta reda på vilka för- och nackdelar lärare ser med individualisering i ämnena svenska och samhällskunskap. Som datainsamlingsmetod använde vi oss av enkäter. För att få svar på våra frågor använde vi både kvalitativa och kvantitativa frågor i enkäten. Enkäterna besvarades av klasslärare i år 4-6 från 8 olika grundskolor.

Syftet med denna är att undersöka vilken uppfattning utbildade lärare i årskurs fyra till sex har om individualisering och hur de tillämpar begreppet i sin svenskundervisning. Vi använt oss av ostrukturerade intervjuer. Resultatet visar att arbetet med individualisering är tidskrävande, men att det ger resultat för individerna. Slutsatsen är att lärare verkar kunna redogöra för vad individualisering innebar, men att det kan vara svårt att tillämpa en individanpassad undervisning för varje individ på grund av flera olika aspekter..

Syftet med denna studie är att undersöka om lärares skriftliga respons är formativ i svenskämnet och hur den formuleras i några klasser på en högstadieskola. Undersökningen har genomförts med utgångspunkt i en innehållsanalys av åtta responstexter från fem olika lärare. Analysen delades in i fyra kategorier: kommunikativt orienterade, texttypsorienterade, skolnormsorienterade och språknormsorienterade kommentarer. Resultatet visar att lärarna ger respons på sådant som hör till kommunikativt orienterade, texttypsorienterade och språknormsorienterade kommentarer. Utifrån detta kan man dra slutsatserna att lärarna i sin skriftliga respons har fokus på flera olika aspekter i sin skriftliga respons och denna anpassas efter elevtext och uppgift.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur lärare i grundskolans tidigare år arbetar med individualisering och vad individualisering innebär för dem. För att nå ut till en större grupp verksamma lärare i grundskolans tidigare år använde vi oss av enkäter med både kvantitativa och kvalitativa frågor. Resultatet visade att lärarna ser många fördelar med individualisering eftersom undervisningen utgår från varje elevs behov och förutsättningar. Nackdelarna med att arbeta med individualisering uppger de vara tidsbrist och gruppstorlek. Studiens resultat visade att majoriteten av lärarna tog hänsyn till olika lärstilar genom bland annat att anpassa såväl material och läromedel till elevens kunskapsnivå..

Syftet med vår studie var att beskriva synen på individualisering i matematik och hur lärarna tillämpar detta i praktiken. Vi har studerat läroplanerna från 1962 och framåt, IMU?projektet (Individualiserad matematikundervisning), olika former av individualisering och hur individualiseringen ser ut idag. Resultatet av vår studie baserades på kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tre verksamma lärare som undervisar i matematik i år 4?6.

Syftet med studien är att undersöka några lärares uppfattningar om sitt arbete med individualisering  i förskoleklass och årskurs 1-3, samt att synliggöra deras erfarenheter om att individanpassa sin undervisning utifrån varje elevs behov och förutsättningar. I studien användes den kvalitativa metoden i form av semistrukturerade intervjuer. Åtta lärare på två olika skolor intervjuades. Av resultatet kom det fram att lärarnas erfarenheter av individualisering liknade varandra, dock hade lärarna olika medel och metoder i arbetet med att individualisera och individanpassa den egna undervisningen. Slutsatserna av studien var att individualisering innebär individanpassning för deltagarna i studien samt att det finns svårigheter vad gäller individualisering i form av att få tid och resurser att räcka till. .

Studien syftar till att beskriva hur lärare i matematik upplever att de praktiskt hanterar elevers olika förutsättningar i sin matematikundervisning. Undersökningen genomfördes som en fallstudie av två lärare i matematik i grundskolans senare år. Det empiriska materialet består av fyra klassrumsobservationer, som analyserades för att identifiera olika typer av individualisering, samt fyra intervjuer, för att belysa lärarnas upplevelser av och tankar kring individualisering. Det framkom att det förekommer flera olika typer av individualisering. En del individualisering var ett resultat av lärarens medvetna val, men det förekom även individualisering som lärarna delvis var omedvetna om..

Syftet med arbetet är att få en bild av vad lärare menar med individualisering och därigenom genomför sin undervisning.Metoden som används i undersökningen är strukturerade intervjuer med ett antal verksamma lärare, fördelade från grundskolans tidigare år till gymnasiet. Resultatet av intervjuerna kopplas därefter tillbaka till litteratur och styrdokument för skolan.Resultatet av undersökningen visar att de flesta lärare är ganska överrens om vad som menas med individualisering. Däremot tar sig detta olika uttryck i en klassrumssituation beroende på vilka yttre omständigheter som råder för de olika lärarna..

Denna studie har som syfte att undersöka hur en grupp pedagoger uppfattar och praktiserar individualisering samt vilka utvecklingsmöjligheter som finns i verksamheten. Jag har genom fokusgruppintervju tagit del av pedagogernas tankar och diskussioner och har under samtalens gång kunnat se en utveckling hos pedagogerna. Från att se individualisering som en individinriktad handling ser de hur individualisering kan praktiseras utifrån gruppen. Pedagogerna känner att de inte alltid kan leva upp till sina goda ambitioner av olika anledningar, främst pga tidsbrist. Genom att utgå från pedagogernas egna tankar och vad jag hört i samtalen finner jag ett antal utvecklingsmöjligheter på individ, grupp och organisationsnivå..

Dagens svenska samhälle kräver en individualisering på alla plan. Skolan är här ett av de viktigaste områdena för denna individualisering och i Lpo 94 står att läsa att man ska utgå från alla elevers erfarenheter, förutsättningar och behov. Syftet med denna uppsats är att analysera begreppet individualisering i ett skolsammanhang, hur det upplevs, tolkas och realiseras. Jag har i undersökningen intervjuat sju lärare och tre rektorer från skolan och läst om individualisering i litteratur och styrdokument. Resultaten av mina intervjuer visar att individualisering är ett väldigt vitt begrepp och att innebörden varierar.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk, fördjupningskurs SSA133VT 2011Handledare: Roger Källström.

Syftet med vår studie var att se om lärarna i år f - 6 i sin matematikundervisning följde de intentioner som Lpo 94 ger angående individualisering. Vi ville även se vilken innebörd ordet individualisering hade för olika lärare och om de ansåg att det fanns några svårigheter med att individualisera sin matematikundervisning. För att få svar på våra frågeställningar gjorde vi fyra intervjuer och en enkätundersökning med lärare på åtta olika skolor i södra Sverige. Enkätundersökningen byggde vi utifrån svaren vi fått från våra intervjuer för att få bekräftelse på om åsikterna var gällande för flertalet lärare. Vi redovisar vad tidigare forskning säger om kunskap, inlärning och individualisering.